Samma men så olika
Jag är bekant med en organisation där det finns två arbetsplatser som arbetar med samma saker, som har lika hög belastning, som har lika välutbildade och erfarna medarbetare. Det ser väldigt lika ut ”på papperet”. Men när man varit innanför dörren ett tag så förstår man att det som ser lika ut fungerar väldigt olika.
På den första arbetsplatsen är det god stämning, bra samarbete och medarbetare säger att man trivs väldigt bra. På den andra arbetsplatsen är det gnälligt, besvärligt och ingen trivs särskilt bra. Denna arbetsplats har också högre sjukfrånvaro och lägre betyg på den kvalitet man uppnår i verksamheten. Det blir dyrt på flera sätt när en arbetsplats inte fungerar bra.
Dessa olikheter påminner mig om betydelsen av att ställa två olika frågor. Frågor som kan ge kunskap om hur man kan förändra det som behöver förändras.
Fråga 1: Vad är orsaken till att det inte fungerar när det inte gör det?
Fråga 2: Hur kommer det sig att det fungerar bra när det gör det?
Den ”onödiga” frågan
Om något fungerar bra så är det väl bra, då behöver man inte fundera så mycket mer på det? Ungefär så verkar Aaron Antonovsky ha blivit bemött när han publicerat sin salutogena idé i boken Health Stress and Coping 1979. Han hade forskat om hälsa sedan länge genom att undersöka vad som orsakar olika sjukdomar. Nu bestämde han sig för att ta reda på vad som förklarar att hälsan bevaras eller stärks. Han menade att både den patogena och den salutogena inriktningen behövs om vi ska förstå hur hälsan påverkas och blir.
En ny strategi
Idag använder vi ordet hälsofrämjande eller salutogent allt mer. När målet är att uppnå hälsa eller så bra funktion som möjligt i ett mänskligt sammanhang så har vi förstått att det är förändring i den riktningen vi behöver få till. Vad krävs då och på vilka villkor sker denna förändring mot bättre hälsa/funktion. Möjligheten att lyckas med en sådan förändring blir mindre om vi enbart ställer oss frågan;
-Vad är orsaken till att det inte fungerar nu?
En ny kunskap
När Antonovsky kom med sin andra bok, Hälsans mysterium 1987, så hade han studerat orsaken till att hälsan bevaras trots livets påfrestningar. Han gav oss inget färdigt recept för varje människas hälsa, men en övergripande förklaring till vad som verkar vara viktigt för att hälsan ska bevaras och stärkas. Denna teori om känsla av sammanhang har blivit en mycket användbar modell för att hitta de ”friskfaktorer” som är viktiga för varje individ eller sammanhang.
Nya arbetssätt
Idag har vi många exempel på att det går att åstadkomma förändring i riktning mot ökad trivsel, tillit och välbefinnande. När jag betraktar dessa framgångsberättelser så finns förklaringen nästan alltid i att man har valt en tydlig inriktning mot att främja och förbättra. Att kartlägga brister och risker för att förebygga ohälsa finns självklart kvar. Men en främjande strategi där varje medarbetare är delaktig i att formulera och påverka processen är det som gör skillnaden.
I en process där frågorna är värdeskapande och bekräftande blir människor gladare och mer engagerade. Tilliten stärks i en arbetsgrupp som vill något bra och som konstaterar att vi redan har viktiga pusselbitar för att lyckas.
I en process där man börjar med att inventera brister och orsaken till dessa så blir både sammanhållningen och engagemanget sämre.
Nya verktyg
En främjande process mot god hälsa och funktion låter inte särskilt konkret. Men det måste det vara. Det är ute i den praktiska vardagen och verkligheten där människor och verksamhet finns som förändring ska ske. Om målet är organisatoriskt och socialt god hälsa på arbetsplatsen så behöver de frågorna göras konkreta och angelägna i det egna sammanhanget. Det behövs pedagogiska metoder och verktyg som stärker lärande, delaktighet och motivation.
Det var det behovet som var orsaken till att Svenska Hälsopromotiongruppen bildades för snart 20 år sedan. Behovet att lära oss mer om den hälsofrämjande processen är fortfarande stor och vår verktygslåda fylls på med nya verktyg längs vägen.
Fortsatt lycka till där du är och främjar hälsa.
av Anders Hanson
Alingsås 11 juni 2019