Tillit i arbetsgruppen
Tillit är svårt att mäta, men går att se. När det finns tillit i arbetsgruppen så är klimatet mer öppet och generöst. Man kan se att individer har ett förhållningssätt som är mer nyfiket, förväntansfullt och uppskattande. Den viktiga frågan är: hur kan en arbetsgrupp förflytta sig från misstro mot tilltro och därmed tillit?
Falsk tillit
Ibland är arbetsgruppens viktigaste mål att hålla ihop och överleva i en upplevelse av omöjlighet och oordning. Då kan det finnas en falsk tillit som bygger på rädsla men som ger gruppen styrka i kampen mot det som känns svårt, obegripligt eller hotfullt. – ”Nu gäller det att hålla ihop och stå starka i kampen för vår upplevelse och åsikt. Tillvaron är svart och då underhåller vi den bilden och känner oss enade i den”. Behovet att höra till är starkare än viljan att logiskt analysera vad som är dåligt, vad som är bra och vad som går att påverka.
Bra om det kommer uppifrån
När ledningen säger att styrningen ska baseras på tillit så har en viktig signal sänts ut. Om denna signal följs av ett beteende som visar på tilltro så kan en god process äga rum. Men om ledningen inte lyckas organisera och leda i dialog med sikte på delaktighet och involvering så blir det svårt att stärka tillit. Tillit bygger på att, när du litar på mig så kan jag lite på dig eftersom jag känner att du är en klok person som inser eller vill tro att jag är kompetent. Någon måste börja.
Tillit på distans
Den svåraste utmaningen har ledningen. Den jag inte känner är svårare att ha tilltro till. Det går helt enkelt inte att ha tilltro till någon på annat håll som fattar beslut jag inte förstår eller som motverkar min möjlighet att lyckas i jobbet. Det behövs kommunikation, det vill säga dialog, för att skapa förståelse. Då kan sammanhanget bli begripligt och meningsfullt, det blir möjligt att avgöra om man kan känna sig litad på.
”Management by walking around” var ett uttryck som byggde på insikten att när jag som chef söker upp medarbetare ute i verksamheten och ställer frågor så stärker det tilltron till mig som ledare.
-”Vilken klok chef som tycker att jag är så viktig att jag får ett besök. Det verkade vara en helt vanlig människa, som vill väl. Den kan jag tänka mig att lita på”.
Tillit har en riktning
När det gäller arbetsplatsens klimat och ”mjuka frågor” så är det nödvändigt att ha huvudfokus på det vi vill. Jag har påpekat förut, att om det är kränkning vi har bekymmer med så räcker det inte att uppmärksamma och diskutera det. Den viktigaste strategin måste leda i den riktning vi vill. Då handlar det psykosociala arbetet om:
– Hur vill vi det ska vara?
– I vilken utsträckning har vi det redan idag?
– Vad kan vi förbättra för att det ska bli mer av det vi vill?
Dialogen fokuserar då mer på önskemål än klagomål. Arbetsgruppen känner sig kompetent när den uppmanas komma med svar på vad som är viktigt och vad som leder dit.
Det blir en pedagogisk process med hög delaktighet som stärker sammanhållningen i gruppen: – här sitter vi som pratar om vad som är viktigt och kommer med kloka synpunkter på hur vi ska uppnå det.
Skam eller stolthet
När vi ägnar oss åt att kartlägga brister och bearbeta det som är dåligt så tar det mycket energi och vi kommer förmodligen inte dit vi vill. Det är inte bara tråkigt att som enda uppgift bearbeta dåliga resultat i personalenkäten, det föder en bristkänsla, kanske rentav skam.
Skam är ett starkt ord som används för att beskriva den ena ytterligheten av människans upplevelse av duglighet. I den andra riktningen finns stolthet som beskriver en stärkande och hälsosam upplevelse. När vi vill stärka tillit i en arbetsgrupp så är just kompetensupplevelsen en nödvändig beståndsdel.
Metoden
Just nu är det fokus på vägen mot tillit. Det kan så vara, men det finns flera andra goda effekter i samma riktning. När vi vill ha bra klimat, samarbete, hälsa, engagemang, eller goda arbetsplatser över huvud taget, så är metodiken den samma.
Det handlar om att tillämpa ett värdebaserat ledarskap, med fokus på det vi vill, (ett salutogent synsätt och förhållningssätt). Ett viktigt redskap i vardagen är ledares och medarbetares dialog med nyfikna frågor som stärker begripligt, meningsfullhet och hanterbarhet.
Fullt möjligt
Ibland fungerar det av sig självt, ibland behöver det påminnas och övas. Vi har mött många arbetsplatser där man börjat använda sina möten och samlingar på ett nytt sätt. Med dialogen som verktyg har det blivit stor skillnad på hur människan mår, hur gruppen fungerar och därmed hur verksamheten lyckas.
Vi har en vision, ja kanske är det vår dröm. Att alla människor ska få möjlighet
att må bra, uppleva framgång och till och med känna sig stolta över vem man är,
vad man tillhör och vad man bidrar med.
av Anders Hanson
Alingsås den 13 Nov 2018