Är tillit hälsosamt?
Ja, under förutsättning att både det man vill och resan dit beskrivs och planeras på ett klokt sätt.
Chefsfällan
Jag har tidigare ställt frågan om tillitsbaserad styrning är en chefsfälla. Finns det risker med tillitstanken som vi behöver vara medvetna om?
Jag gillar verkligen tanken om tillit, men vill påminna om vad vi gjorde för drygt 30 år sedan som hette något annat men innehöll samma saker. Då ville vi också både göra arbetet roligare, kunden nöjdare och resultatet bättre. Men i efterhand upptäckte vi att det fanns oönskade bieffekter.
En annan maktordning
Att basera styrning på tillit är det samma som att säga att, vi ska lita mer på professionen och ge större utrymme för egna beslut ute i verksamheten. Det är ju där den viktigaste kunskapen finns om hur arbetet ska genomföras för att lyckas. Detta uttalande från politik och ledning visar på en sund humanistisk inställning till de människor man organiserar och leder.
Vi ska förstås komma ihåg att den tillitsbaserade styrningen också antas lösa vissa utmaningar och problem i organisationen som kompetensförsörjning, sjukfrånvaro och kvalitet. Därför behöver den som har makten också tydligt förklara vad man vill med tillitsbaserad styrning och implementera på ett sätt som blir bra för både den anställde medborgaren, och huvudmannen. Alla inblandade behöver vara med och parera så att den goda intentionen om tillit och ökad frihet inte får motsatt effekt. Då blir det inte bättre för hälsan i arbetslivet.
(Detta är en utgångspunkt för en kritisk hållning med flera intressanta aspekter – Lästips: Foucault, Michel (2003), Övervakning och straff, fängelsets födelse)
Tillit och hälsa
Det finns ett starkt samband mellan tillit och hälsa. Vi talar då om den delen av hälsa som handlar om individens upplevelse av trygghet, välbefinnande och mening. En arbetsplats kan vara ett jättebra ställe att uppnå detta. Ibland finns det, utan att man tänker på varför. Andra gånger behöver frågor ställas och människor mötas på ett sätt som stärker tilltro och tillit.
Vad är det då som ska vara för att det ska bli så? Det bästa svaret jag funnit kommer från forskaren Aaron Antonovsky som ville förstå hur det kommer sig att människan trots livets påfrestningar och risker ända kan behålla och rentav stärka välbefinnande och hälsa – en salutogen fråga.
Han fann att det som stärker, finns i människans känsla av sammanhang. Sammanhanget behöver upplevas begripligt, meningsfullt och hanterbart. Förutsättningar för dessa tre aspekter finns till exempel på en arbetsplats. Det är olika saker på olika ställen och varje person behöver förstå och medverka till att de kan finnas.
Tillit en salutogen fråga
Om det är hälsa vi siktar mot så är tillit en bra tanke på vägen dit. Avgörande blir hur vi hanterar balansen mellan att åtgärda brister å ena sidan och att å andra sidan uppmärksamma och förbättra det som leder åt det håll vi vill.
Ett salutogent synsätt och arbetssätt pekar och leder åt det håll vi vill. Det innebär att vi samtalar om vad vi har, vad som stärker och vad som behövs mer för att välbefinnandet eller upplevelsen av tillit ska öka. Då blir det sannolikt förändring i den riktningen.
Vi kan inte sluta att åtgärda brister eller ha koll på risker. Men inom det psykosociala området kommer dessa att minska av sig självt när vi tillämpar ett främjande/salutogent sätt.
Tilliten stärks i en grupp som bjuds in att samtala om vad vi vill, vad är viktigt då och vad gör vi redan som är bra. Motsatsen är en grupp som uppmärksammas på brister i sin psykosociala arbetsmiljö och får i uppgift att ta fram en handlingsplan för det som är dåligt. Det senare har en negativ inverkan på välbefinnandet och tilliten.
av Anders Hanson
Alingsås 31 oktober 2018