Visioner kommer & går …
… utmaningen består!
Arbetsplatser ska vara friska och människor ska må bra på jobbet.
Just nu är det många organisationer som funderar på hur man ska göra för att lyckas med regeringens arbetsmiljöstrategi för 2021-2025. Där är målet att vi ska skapa ett tryggt, hälsosamt och hållbart arbetsliv.
Detta är inget nytt, rubriken ovan har länge varit ett självklart önskemål i hela arbetslivet. Men hur mycket friskare har det blivit?
Tio år sedan sist
Projektet ”Hälsa och framtid i offentlig förvaltning (Hoff)” avslutades 2012. Projektets syfte var att studera vilka organisatoriska faktorer som är typiska för friska arbetsplatser och vad som skiljer dessa från en jämförbar organisation med hög sjukfrånvaro.
I projektet hittade man flera och kan man tycka självklara saker som gör att man trivs och mår bra på jobbet. Vi kan konstatera att, kunskap finns det.
Ledarskap, viktigaste friskfaktorn
Att ledarskap står som nummer ett har vi i Hälsopromotiongruppen vetat och hävdat i mer än 20 år. Det är där det börjar när man vill påverka ett organiserat sammanhang till att bli så bra det kan för både människor och verksamhet. Därmed inte sagt att allt hänger på chefen.
Senaste 10 åren har insikten och intresset för vad medarbetarskap betyder blivit större. Vår tid och våra organisationer kräver ett gemensamt ansvar för att verksamhet och arbetsmiljö ska påverkas i positiv riktning.
Salutogent ledarskap gör skillnad
Vilket ledarskap är bra och hur får vi det?
Att som ledare lägga den mesta energin på att analysera och träna ”rätt” beteende räcker inte. Risken är att man blir kvar ”på ytan” i sin osäkerhet ifall man ”gör rätt”. Som ledare behöver man ”bära” de värderingar och den kultur som stärker ett mänskligt gott sammanhang.
Ledarskap byggs genom förståelse och eget tänkande om hur filosofi – teori – praktik, hänger ihop. Sättet att leda i praktiken byggs då utifrån värderingar och synsätt (filosofi). På denna värdemässiga grund behövs teori, dvs kunskap och förståelse för hur människor och sammanhang fungerar.
Denna röda tråd finns att tillgå i det salutogena ledarskapet och vi har sett att den stärker engagemang, tydlighet och mod. Detta gör också att det praktiska ledarskapet blir mer ”rätt” för de människor, den verksamhet och den situation som ska påverkas.
En fråga saknas
Varför har inte hälsan i arbetslivet blivit bättre sedan 2012? Det finns många omständigheter som kan förklara det. En hel del kan vi inte påverka, i alla fall inte som enskild organisation.
Vi tycker dock att detta är en fråga som ofta saknas.
Hur gör de som lyckas?
När man vet vad som är viktigt för att göra företaget friskt. Hur går man då till väga för att det ska bli så som man vill det ska bli? Hur ser den egna organisationens resa ut från där vi är idag till ett tillstånd där det är som bäst för hälsan och resultatet i verksamheten?
Det finns förstås ingen generell färdplan eller patentlösning, lika för alla organisationer. Men det finns ganska mycket av denna sorts kunskap om och erfarenhet av hur utveckling, förändring och lärande för bättre hälsa kan bli till.
I Svenska Hälsopromotion Gruppen har vi ägnat 20 år åt att lära oss mer om detta. Vi bygger och fyller på kunskap hela tiden i möten med nya ledare och nya arbetsplatser som vill förbättra. Vi har mött ganska många organisationer som lyckats skapa bättre hälsa.
Salutogent tänkande är helt centralt hos dessa. Det anger riktning och ger energi i processen
Lycka till i ditt sammanhang och hör gärna av dig om du vill!
Skrivet av Anders Hanson, 15 juni 2022