Fredrik Bergström är socialchef i Nora kommun. Han har alltid haft lätt för att fokusera på de invånare som behöver socialtjänsten. I samband med pandemin dök ett nytt behov upp – att fokusera lika mycket på medarbetarna. Det nya perspektivet ledde till en intressant utveckling.

Namn: Fredrik Bergström
Roll: Socialchef i Nora kommun.
Bakgrund: Arbetade många år i ledande befattningar i Örebro kommun. Socialchef i Nora sedan 2017.

Beskriv din roll

– Jag är chef för en klassisk socialförvaltning. Förvaltningen består av tre verksamheter, med varsin chef. De rapporterar till mig. Verksamhetscheferna har i sin tur ett antal chefer under sig. Totalt är vi omkring 400 medarbetare i förvaltningen.
Jag har haft det här jobbet i drygt sju år. Innan jag kom till Nora arbetade jag i Örebro kommun under många år.

Vad lockade dig med rollen?

– Jag hade arbetat länge i Örebro och sökte en förändring. Till en början var det rollen som sådan som fick mig intresserad, att få jobba med alla aspekter av det sociala arbetet. Under rekryteringsprocessen blev det tydligt att flera av mina grundvärderingar stämde med kommunens.

– Jag tycker att det är viktigt att en budget kan hållas, men det är ännu viktigare vad som görs med pengarna. Möter vi invånarnas behov? Att vara till för brukarna är viktigt för mig.

Vilka är dina utmaningar?

– För verksamheten i stort är den största utmaningen att jobba på ett bra och effektivt sätt, med pressad budget. Pandemin underströk den utmaningen. Det finns ett ständigt tryck på att utvecklas. Vi har gjort en resa i Nora och jag har haft nytta av mina erfarenheter från Örebro där vi arbetade mycket med att kartlägga vårt arbete för att förstå mer om vad som verkligen skapar värde.

Vi har till exempel trott att det är viktigt att en hög andel av vår personal har en undersköterskeutbildning. Det bryr sig inte brukarna om. Eller snarare, de tar utbildning för givet. För dem var det mycket viktigare att den som kommer hem är intresserad av äkta samtal och kan skapa en relation.

Den typen av insikter har vi arbetat vidare med i Nora. En mer personlig utmaning för mig som ledare har varit att växla perspektiv. Jag har lätt för att vara engagerad i hur vi bäst möter dem vi är till för. Jag får kritik för det ibland, att jag har mitt fokus så extremt mycket hos brukarna och mycket mindre på förutsättningarna för alla oss som gör jobbet. Det har jag behövt jobba med. Vi behöver vara lika rimliga och begripliga i relation till varandra som vi är i relation till brukarna.

Varför samarbetar du med Hälsopromotiongruppen?

– Efter pandemin kunde man söka ett statsbidrag, något som kallades återhämtningsbonus. Det statsbidraget har man kunna söka vid två tillfällen och det har varit klart uttalat från statens sida att pengarna ska gå till dem som arbetat nära brukarna. När det första statsbidraget kom valde våra verksamheter att använda pengarna på olika sätt. En grupp träffades mer än den andra. Den gruppen gjorde aktiviteter tillsammans och pratade mycket. Bland annat om rädslor och andra känslor som de hade upplevt under pandemin.

Efteråt kunde vi se att den gruppen hade nytta av det i vardagen, de kände varandra bättre. När statsbidrag nummer två kom bestämde vi oss för att bygga på de erfarenheterna och mer aktivt engagera alla grupper. En av verksamhetscheferna hade jobbat med Hälsopromotiongruppen tidigare och tyckte att samarbetet hade varit fantastiskt. Framför allt för att det blir ett äkta samarbete där båda parter bidrar.

Hur har samarbetet sett ut rent konkret?

– Vi insåg ganska snabbt att hela verksamheten behövde arbeta tillsammans. Hälsopromotiongruppen satte ihop ett workshop-program som involverade både medarbetare och chefer. Vi hade parallella spår beroende på befattning, men överlappade också i vissa delar. Anders och Peter från Hälsopromotiongruppen drev arbetet och Fredrik kom in i slutskedet.

Vad har samarbetet betytt för dig som ledare?

– Jag har framför allt jobbat ihop med Peter på Hälsopromotiongruppen och jag måste säga att det har varit otroligt givande. Han är lyhörd och han förstår vår verksamhet. Han har bland annat hjälpt mig att sortera i de de olika perspektiv som jag behöver kunna förhålla mig till. Tidigare har jag haft svårt för att vända blicken inåt. Med Peters hjälp har jag kunnat se att jag inte behöver släppa på brukarperspektivet bara för att jag under perioder fokuserar mer på arbetsgruppen och hur den mår.

Tidigare har jag kunnat få dåligt samvete om jag upplevt att jag tappat brukarna. Jag har också fått klart för mig att jag ibland kan vara obegriplig för mina medarbetare. De har till exempel haft svårt att förstå mig och mitt varför. Bakgrunden till att jag agerar på ett visst sätt har varit otydlig. Nu har jag hittat modeller för att komma till rätta med det.

Har ni sett några effekter i verksamheten?

– Ett av våra mål är att minska korttidsfrånvaron och det har vi gjort. Trenden är positiv. Den utvecklingen kan inte enbart tillskrivas arbetet med Hälsopromotiongruppen, men något av den tror jag beror på samarbetet. Vi organiserar oss lite annorlunda och strukturen för flera olika typer av möten är påverkad av att vi arbetar på ett salutogent sätt. På chefsnivå arbetar vi till exempel med den gemensamma nämnaren, chefskapet.

Tidigare byggde vi grupper runt personer inom samma verksamhetsområde. Chefernas nya stöd i varandra är positiv för hela verksamheten. Ett annat exempel är möten som berör alla, arbetsplatsträffar och medarbetarsamtal. Dem genomför vi på ett annat sätt. Cheferna leder men alla har möjlighet att påverka agendan. Generellt har vi blivit mer nyfikna på varandras perspektiv.

Skriven av Anna Werner

Salutprogrammet är uppbyggt för att stötta utveckling av faktorer som bidrar till samarbete, prestation och arbetsglädje på jobbet.

Om du trycker på play-knappen får du en kort beskrivning av programmet och hur ni kan använda det i er organisation.

• Uppbyggt kring filmer och förberedda dialogfrågor.
• Kräver bara 20 minuters engagemang per modul.
• Passar för gruppmöten och arbetsplatsträffar.