Mikael Gidlöf är chef för välfärdsförvaltningen i Kramfors kommun. Han är tävlingsmänniska. Nu vill han skapa en arbetsplatskultur som fungerar så bra att andra blir inspirerade och vill följa efter. Det här är hans plan för hur det ska gå till.

Namn: Mikael Gidlöf
Roll: Chef för välfärdsförvaltningen i Kramfors kommun sedan 2021.
Bakgrund: Var tidigare HR-chef i Kramfors, från 2014.

Beskriv din roll som förvaltningschef, vad är viktigast i ditt uppdrag?

– Jag tycker att socialförvaltningen är grunden i välfärden. Äldreomsorg, socialtjänst, omsorg om barn och unga, allt det arbetar vår förvaltning med. Uppdraget är stort och omfattande och ibland nästan lite skrämmande eftersom det berör så många människor. Jag har haft jobbet som chef för förvaltningen i ganska exakt tre år. Tidigare var jag HR-chef i kommunen. Att ta det här klivet var en stor förändring, den innebar nästan att jag sadlade om.

Hur är du som ledare?

– Som ung var jag väldigt intresserad av idrott. Jag är en typisk tävlingsmänniska. Egentligen vill jag vara bäst på allt. I dag har jag såklart en mer mogen approach. Jag har omvandlat min tävlingsinstinkt till en vilja att förändra och förbättra. Man kan inte tävla i kommunal förvaltning, men jag vill att vi ska arbeta på ett sätt som gör att vi ligger i framkant. Jag vill att andra ska inspireras av oss.

– Jag har tre ledord – annorlunda, tillsammans och framkant. Vi behöver bedriva välfärdsverksamhet på ett helt annat sätt än vad som har gjorts tidigare, vi måste förnya oss tillsammans för att få kraft i förändringen och om vi är både nyfikna och uthålliga så kan vi arbeta på sätt som gör Kramfors ledande i att göra ett bättre arbete för invånarna i kommunen. Den dag jag känner att jag inte kan tillföra eller förbättra något med de verktyg jag har, ja då söker jag andra utmaningar. Men i den här rollen lär den dagen dröja.

Har du en ledarskapsfilosofi?

– Jag tror på sunt förnuft och jag tror på att bestämma sig. Det finns en tendens i kommunal sektor att inspireras av nya modeller. För några år sedan var det lean. Senare blev det tillitsbaserad styrning. Vi kastar oss från lian till lian. Jag tror att det är mycket viktigare att bestämma sig för en hållning, och att vara uthållig i den inställning man har valt.

Du samarbetar med Hälsopromotiongruppen. Tror du på det salutogena?

– Ja, jag tycker att det finns något sunt i att utgå ifrån lösningar och vad som faktiskt går att göra. Det märks när någon har den typen av mindset. Det är kraftfullt. Egentligen önskar jag att alla chefer i hela kommunen skulle utbildas i samma synsätt, då kunde få vi verkligen kraft i förändringen. Nu är vi 40 chefer som har samma inställning, det är bra men lite för få.

Det var via input från dig som Hälsopromotiongruppen arbetade fram Salutprogrammet. Berätta, vad hade du behov av?

– Tid och effekt kan man säga. Allt började med att vi som är chefer i förvaltningen utbildade oss i det salutogena. Vi såg att alla medarbetare skulle behöva en motsvarande kurs. Dilemmat i en förvaltning som vår är att det blir för dyrt att lyfta ut 450 personer ur den dagliga driften och utbilda dem under en halvdag. Dessutom tror jag att en sådan insats blir som ett tomtebloss. Det ger ingen effekt. Om ett sätt att tänka och agera ska få fäste på riktigt i vår förvaltning så behöver vi arbeta processinriktat.

– Jag hade en idé om ett digitalt verktyg som baserades på korta filmer ihop med diskussionsfrågor. Något att kunna arbeta med tjugo minuter åt gången under en period. Jag delade den idén med Hälsopromotiongruppen och jag är glad att de förvaltade det uppslaget så väl. Salutprogrammet är bra och jag är stolt över att vi är först med att använda det. Visst, saker kan utvecklas vidare, men det är en bra start.

Hur arbetar ni med programmet?

– Hela förvaltningen fick tillgång till materialet i mars. Det var lite dålig timing eftersom de flesta chefer är fokuserade på att lösa sommarens bemanning under den perioden. Många har väntat med att börja jobba med Salutprogrammet till efter sommaren. Fokus i höst är på att jobba igenom programmet.

Har ni sett några effekter av att arbeta salutogent?

– Jag önskar att jag kunde säga att sjuktalen har gått ned, men det kan jag inte riktigt. Däremot ser jag att en hel del chefer har ett lite annat mindset jämfört med tidigare. Det kan exempelvis märkas vid svåra samtal. Vi utgår ifrån vad som fungerar och försöker att hitta lösningar utifrån en positiv utgångspunkt.

Har du något råd till andra ledare som har liknande utmaningar som du?

– Omge dig med kompetenta medarbetare som kan leverera. Det rådet fick jag själv av en väldigt erfaren ledare. Jag tycker att hon har rätt.

Skriven av Anna Werner

Salutprogrammet är uppbyggt för att stötta utveckling av faktorer som bidrar till samarbete, prestation och arbetsglädje på jobbet.

Om du trycker på play-knappen får du en kort beskrivning av programmet och hur ni kan använda det i er organisation.

• Uppbyggt kring filmer och förberedda dialogfrågor.
• Kräver bara 20 minuters engagemang per modul.
• Passar för gruppmöten och arbetsplatsträffar.